Part of
Every year the Swedish Higher Education Authority (UKÄ) publishes a comprehensive overview of higher education and research in Sweden in the form of an annual status report. The report deals with what has happened during the preceding year as well as long-term trends. We also make international comparisons. The report includes a description of and facts about the Swedish system for higher education and research. New this year is a description of some major reforms that defines the development of the system over the last 50 years. An Overview of Swedish Higher Education and Research 2022, includes effects of the coronavirus pandemic on higher education and research in Sweden in 2021.
Book Details
UKÄ:s årsrapport om universitet och högskolor ger en samlad bild av den svenska högskolesektorn. Årsrapporten tar upp det som har hänt det senaste året, men även långsiktiga tendenser. Här finns också internationella jämförelser. Vi granskar högre utbildning, analyserar och följer upp utvecklingen inom högskolan och bevakar studenternas rättssäkerhet.
Book Details
De senaste åttio åren har den svenska universitets- och högskolesektorn genomgått stora förändringar. Det handlar både om breda, övergripande reformer som berört stora delar av verksamheten vid universitet och högskolor i ett sammanhang och om den kontinuerliga anpassningen av bestämmelser och system. Syftet med den här rapporten är att teckna en översiktlig bild av utvecklingen av den moderna svenska högskolan.
Book Details
En guide till det nationella kvalitetssäkringssystemet för studentkårernas syfte är att underlätta för dig som är intresserad av kvalitetssäkringsarbete och är engagerad i en studentkår. Guiden ger dig en sammanhållen bild av hur kvalitetssäkring fungerar i Sverige och varför vi arbetar som vi gör och är ett komplement till mer detaljerade vägledningar.
Book Details
Every year the Swedish Higher Education Authority (UKÄ) publishes a comprehensive overview of higher education and research in Sweden in the form of an annual status report. The report deals with what has happened during the preceding year as well as long-term trends. We also make international comparisons. The report also includes a description of and facts about the Swedish system for higher education and research. The annual report of 2021, An Overview of Swedish Higher Education and Research 2021, includes effects of the coronavirus pandemic on higher education and research in Sweden in 2020.
Book Details
År 2020 har varit ett annorlunda år för samhället i stort, inte minst för den svenska högskolan. Coronapandemin har inneburit stora utmaningar för högskolans alla verksamheter och kommer att göra så ett bra tag framöver. Men i en tid av osäkerhet och förändring har högskolesektorn visat prov på stor flexibilitet och anpassningsförmåga. En snabb övergång till digital undervisning följdes av en ökad studenttillströmning och omfattande utbyggnader av högskolan, som inneburit ett stort tryck på högskolans alla verksamheter.
I tider av ekonomisk osäkerhet och ökad arbetslöshet har högskolan historiskt ofta fungerat som en krockkudde. Så även den här gången. En permanent utbyggnad av högskolans utbildning inleddes redan under våren 2020 tillsammans med tillfälliga resurstillskott för sommarkurser och behörighetsgivande utbildningar. Allt för att lärosätena snabbt skulle kunna ta emot unga personer som riskerade att hamna i arbetslöshet och ge personer som blivit permitterade möjlighet att vidareutbilda sig under permitteringstiden.
Det livslånga lärandet har också ytterligare aktualiserats under coronapandemin. Att det finns goda möjligheter att ställa om genom utbildning är viktigt både för individer och samhället. Här spelar universitet och högskolor en central roll. Deras utbildning svarar för viktiga delar i samhällets kompetensförsörjning. Den tillgodoser både arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft inom olika sektorer och individens strävan efter kunskap, bildning och utveckling. I vissa sektorer finns en stor brist på högskoleutbildad personal, och det är en utmaning för lärosätena att lyckas rekrytera studenter till dessa utbildningar.
Internationalisering genomsyrar på många olika sätt högskolans verksamhet. Både i utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå utgör inresande studenter och utländska doktorander en stor andel av nybörjarna. Men under höstterminen 2020 kom långt färre inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå till Sverige för att studera. En liknande effekt syns ännu inte på utbildningen på forskarnivå. Precis som året innan var andelen utländska doktorandnybörjare 40 procent. För helåret 2020 fortsatte dessutom trenden med ökande intäkter från betalande studenter, om än i något långsammare takt, trots coronapandemin. Detta kan tyda på att vi ännu inte fullt ut ser effekterna av pandemin i uppgifterna som presenteras i denna rapport, och att det fortfarande är för tidigt att se de långsiktiga effekterna på högskolans internationalisering.
Book Details
