Part of
År 2020 har varit ett annorlunda år för samhället i stort, inte minst för den svenska högskolan. Coronapandemin har inneburit stora utmaningar för högskolans alla verksamheter och kommer att göra så ett bra tag framöver. Men i en tid av osäkerhet och förändring har högskolesektorn visat prov på stor flexibilitet och anpassningsförmåga. En snabb övergång till digital undervisning följdes av en ökad studenttillströmning och omfattande utbyggnader av högskolan, som inneburit ett stort tryck på högskolans alla verksamheter.
I tider av ekonomisk osäkerhet och ökad arbetslöshet har högskolan historiskt ofta fungerat som en krockkudde. Så även den här gången. En permanent utbyggnad av högskolans utbildning inleddes redan under våren 2020 tillsammans med tillfälliga resurstillskott för sommarkurser och behörighetsgivande utbildningar. Allt för att lärosätena snabbt skulle kunna ta emot unga personer som riskerade att hamna i arbetslöshet och ge personer som blivit permitterade möjlighet att vidareutbilda sig under permitteringstiden.
Det livslånga lärandet har också ytterligare aktualiserats under coronapandemin. Att det finns goda möjligheter att ställa om genom utbildning är viktigt både för individer och samhället. Här spelar universitet och högskolor en central roll. Deras utbildning svarar för viktiga delar i samhällets kompetensförsörjning. Den tillgodoser både arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft inom olika sektorer och individens strävan efter kunskap, bildning och utveckling. I vissa sektorer finns en stor brist på högskoleutbildad personal, och det är en utmaning för lärosätena att lyckas rekrytera studenter till dessa utbildningar.
Internationalisering genomsyrar på många olika sätt högskolans verksamhet. Både i utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå utgör inresande studenter och utländska doktorander en stor andel av nybörjarna. Men under höstterminen 2020 kom långt färre inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå till Sverige för att studera. En liknande effekt syns ännu inte på utbildningen på forskarnivå. Precis som året innan var andelen utländska doktorandnybörjare 40 procent. För helåret 2020 fortsatte dessutom trenden med ökande intäkter från betalande studenter, om än i något långsammare takt, trots coronapandemin. Detta kan tyda på att vi ännu inte fullt ut ser effekterna av pandemin i uppgifterna som presenteras i denna rapport, och att det fortfarande är för tidigt att se de långsiktiga effekterna på högskolans internationalisering.
These are words or phrases in the text that have been
automatically identified by the
Named Entity Recognition and Disambiguation service,
which provides Wikipedia
(
)
and Wikidata
(
)
links for these entities.
Gustavsson, T et al. (eds.) 2021. Årsrapport 2021. Stockholm: Universitetskanslersämbetets publikationer. DOI: https://doi.org/10.53340/UKAP-1
This is an Open Access book distributed under the terms of the Creative Commons Attribution 4.0 license (unless stated otherwise), which permits unrestricted use, distribution and reproduction in any medium, provided the original work is properly cited. Copyright is retained by the author(s).
This book has not undergone external peer review. See our Peer Review Policies for more information.
Published on June 14, 2021
Swedish
120
| EPUB | 9789198715729 |
| Mobi | 9789198715736 |
| 9789198715712 |